Rafiki reser
Barn berättar
Lätt att läsa
Rättigheter
Barn berättarRafiki reser
Lätt att läsapuff-rattigheter

Författar Arkiv

Telefon i El Salvador

När får man en telefon i El Salvador?

Det är onsdag. Mattelektionen är slut. Treorna har rast. Några barn övar en dans inför ett uppträdande.

Efter ett tag är nästa lektion igång. Hela klassen är i klassrummet. Halva gänget jobbar med datorer. När de är klara får andra halvan ta över.

I El Salvador är det inte självklart att det finns datorer i skolan. Men i den här kommunen satsas det lite extra på datorer i skolorna.

– Titta vad jag har gjort, säger Daniela och visar skärmen. Det är mycket lila. Eleverna jobbar med bildbehandling och färgfält. Några tycker att det är lätt. Andra behöver hjälp.

– Glöm inte att spara, säger Mario.

– Vi har en dator hemma, berättar Jefferson.

Det har inte alla.

– Jag har en Ipad, säger Laura.

 

Det är olika med tillgången till teknik i familjerna. Alla barn i trean har TV hemma. Samuel brukar låna  mammas telefon. Laura har sin egen. Men den är inte med till skolan. De flesta barn här tror att de ska få en telefon när de fyller 15 år.

 

I en by på landet bor Celia. Hon har ström hemma i huset men inte rinnande vatten. Det måste hennes mamma gå och hämta. Mamma driver en affär och pappa sköter jordbruket. Celia går i sexan och har ingen egen telefon. Ett par av kompisarna har det men de är överens om att telefon, det skaffar man när man är arton år och tjänar egna pengar. Celia har ofta läxor som hon inte kan göra hemma.

– Ibland kör pappa mig till stan så att jag kan göra läxorna på ett internetcafé, berättar hon.

Celia och hennes kompisar tycker att det bästa med att bo där de bor är att vädret är bra och att de har utsikt över en vulkan. Och att det är nära till stranden så klart.

 

Text och foto: Andreas Hallman

 

Koll på tekniken

I El Salvador grejar Daniela med datorn i skolan. När får man en telefon?

Hos Mercy i Malawi saknas det ström. Om barn och teknik på olika platser. Rafiki förklarar det Globala Målet nr 9 om industri och infrastruktur.

Teknikpyssel: Stek en köttbulle!

Förintelsens minnesdag

Förintelsens minnesdag

Alla människor har samma värde. Och det är dessutom ett stort värde. Alla människor – där finns de du gillar med. Och du själv. Och de som du inte gillar!

Samma värde på alla.

Så här tycker inte alla. Men man kan lära sig av hur det blev i Europa när både de som bestämde och väldigt många vanliga människor tyckte att det fanns människor med sämre värde. Just idag är förintelsens minnesdag. Då kommer vi ihåg vad som hände. Judar, romer och fler grupper mördades – bara för att de tillhörde just den gruppen.

Du kan lyssna på Jovan som var 12 år när kriget tog slut. Han överlevde och kan berätta. Det finns på LevandeHistorias webb.

Man kan tänka mycket om detta: Hur kunde dom? Varför finns det människor idag som tänker som man gjorde på 1930-talet? Det viktigaste ändå tänker Rafiki är att våga säga ifrån när andra människor behandlas sämre. Och att komma ihåg att alla betyder alla.

 

Barn tycker till om mat och jämställdhet

Rafiki frågade några barn i olika länder om hur det är hos dem. Känner du igen dig?

Aron från Stockholm, 10 år

– Jag äter helst tacos och pasta med köttfärssås. Oftast är det mamma som lagar maten hemma. Men ibland, när jag har träning och mamma inte är hemma, brukar pappa laga mat.

– Jag tycker att det är viktigt att dela på arbetet hemma. Det kan vara jobbigt för den ena föräldern att laga mat hela tiden. Om man turas om blir det mer rättvist. Och om man hjälper till som barn så lär man sig ju laga mat. Det är bra att kunna när man blir vuxen och ska bo själv.

– På helgerna är det extra mysigt att hjälpa till för då kan hela familjen vara med. Vi brukar sitta i vardagsrummet och äta då. Jag brukar hacka grönsaker och duka.

– Jag tycker att killar kan laga lika bra mat som tjejer kan. På Mästerkocken var det faktiskt en kille som vann.

Christian från El Salvador, 9 år

– Hemma är det mamma och mina fastrar som lagar maten. Vi äter mycket tortillas. Jag brukar hjälpa till att göra guacamole.

Marinda från Zanzibar, Tanzania, 13 år

– Jag äter helst spagetti och calamari, bläckfisk, eller fisk och ris. Oftast är det mamma och jag som lagar maten. Pappa fiskar ju och rensar fisken och mamma och jag steker eller kokar den. Så man kan väl säga att alla gör sitt jobb.

– Hemma hjälper jag till med att sopa, diska, hämta vatten och plocka sjögräs i havet. Det gör jag tillsammans med mamma innan jag går till skolan. Sjögräset säljer vi eller använder själva i matlagningen.

–Jag tänker att killar ofta gör sånt som pappor gör. De fiskar, bygger och tjänar pengar till familjen. Mammor tar hand om familjen.

 

Hannes från Sverige, 9 år

– Jag gillar lasagne och pizza. Hemma hos oss är det mest pappa som lagar mat, fisk till exempel.
– Det är inte så viktigt vem som sköter matlagningen. Jag bryr mig inte riktigt om vem som gör det.

– Jag brukar hjälpa till med att plocka i besticken i lådan. Ibland dukar jag också.

– Jag tycker inte att det är så stor skillnad på vad tjejer och killar hjälper till med. Hos oss gör vi det som våra föräldrar ber oss om. Fast många tjejer gillar nog att göra andra saker än killar, fast en del gillar nog samma också.

Alison från El Salvador, 10 år

– Efter skolan äter jag och läser läxor. Spanska är mitt favoritämne. Sedan hjälper jag till med att städa, tvätta och går och handla.

– Oftast är det jag som lagar maten hemma men ibland gör mamma och pappa också det.

– Jag tycker att barn har rätt att leka och har rätt till mat. När jag är klar med allt jag ska göra så tittar jag på TV.

Richard från El Salvador, 9 år

– När jag kommer hem från skolan äter jag och göra mina läxor. Jag hjälper till med att städa och diska. Sedan kollar jag på TV och spelar basket.

– Hos oss är det mamma som lagar maten. Pappa brukar laga lunch.

– Den viktigaste av barns rättigheter tycker jag är rätten att få vara med och bestämma. Jag tycker inte om när stora barn stör de mindre och inte låter dem vara med.

 

Vinterpyssel – bygg en förstärkare

Gör din egen ljudförstärkare.

Du har säkert provat att koppla en liten högtalare till mobilen. Men nu kan du bygga en egen. Av det som kan återvinnas.

 

När man tar använda saker och gör något nytt av det kallas det återbruk. Återbruk är ännu bättre än återvinning.

 

  1. Ta en tom hushållsrulle och två plastmuggar.
  2. Gör ett avlångt snitt, ungefär en halv centimeter brett, i mitten av rullen. Hålet ska vara lagom stort att sätta ned din mobiltelefon i.
  3. Gör en rund öppning i vardera muggen.
  4. Tryck fast hushållsrullen i öppningarna på muggarna.
  5. Ställ din mobiltelefon i hushållsrullen. Nu är din förstärkare klar!

Design? Måla, klä rullen i snyggt papper, limma stjärnor på muggarna…

Teknik? Vad är det som gör att det fungerar?

Det ska vara kul att laga mat

Johanna Westman har alltid tyckt om både att äta mat och att laga mat. Hon har gjort flera kokböcker för barn och varit programledare. Hon håller matlagningskurser. Just nu lär hon svenska folket att laga mat i Go’ kväll på TV. Det Johanna gillar mest med sitt jobb är att få göra så många olika saker. Ingen dag är den andra lik.
– Jag lär mig alltid något nytt, säger hon.

Man kan undra hur allt började?

Johanna började tidigt med att baka och göra efterrätter.
– Ska man äta gott måste man kunna laga mat, annars blir det ingenting. Jag experimenterade och lagade mat hemma redan som ung. I början av 90-talet började Johanna jobba på SVT i ett program som hette Pop i Top. Efter det fick hon många erbjudanden.
– Jag har varit programledare på TV-galor, arbetat i radio och skrivit många kokböcker.

Matlagning ska vara roligt

Johanna vill skapa lustfylld matlagning och en bra relation till mat. Det ska vara roligt att vara i köket.
– Jag älskar att gå i mataffärer och saluhallar, säger hon.

För att få nya tips frågar Johanna vad andra äter och hur de lagar sin mat. Hon har haft kurser för ensamkommande flyktingbarn. Då fick hon lära sig att laga rätter från Afghanistan och Eritrea som hon inte kände till tidigare.
– Det är spännande att använda mat från andra länder. När man reser lär man känna människor, kulturer och länder bättre om man vet vad de äter.

Medveten om miljön

Johanna tänker på miljön genom att äta mycket grönt och mindre kött. Det är mest hållbart.
– Jag försöker handla bra råvaror och tänka på att de ska vara ekologiska, KRAV-märkta och odlade med hänsyn till mänskliga rättigheter.
– Att äta mat från rätt årstid är viktigt. På vintern smakar rotfrukter och citrusfrukter allra bäst. Det är också bäst för miljön. Jag älskar rotselleri, svartkål och rotfrukter.

Mat, ett sätt att umgås

– Jag låter matlagning ta tid och prioriterar den gärna framför andra saker. Det är värdefullt att umgås när man lagar mat och det är viktigt att sitta och äta tillsammans, säger Johanna som gärna väntar med maten för att alla ska hinna hem.
– Vi äter nästan alla mål ihop. Det är ett bra sätt att träffas. Då kan vi också stämma av och prata om sånt som hänt.

Delaktighet och jämställdhet

I sitt jobb lagar Johanna ofta mat tillsammans med barn.
– Det är kul att ha dem med i köket, säger hon.
Hemma är de egna barnen också delaktiga i matlagningen. Lite beroende på ålder tar de olika ansvar. Johanna gör så gott hon kan för att fostra dem jämställt.
– För mig är matlagning ett sätt att visa kärlek.

Lättare med kunskap
– Kunskap är makt, även när det gäller att laga mat. Det är en styrka att kunna gå in i en affär och veta vad man ska köpa till en viss rätt. Kan man laga mat så gör man bättre val. Det vore tråkigt att behöva välja bort något gott för att man inte kan laga det.
– Kunskap gör det också lättare att köpa rena och schyssta råvaror. Det är ju maten vi stoppar i oss som bygger upp våra kroppar, fortsätter Johanna.
Munnen och nyfikenheten på olika smaker är, menar hon, kockens bästa redskap. En stor skärbräda och en vass kniv är också bra att ha.

Text: Teresia Hördegård
Foto: Ulrika Pousette

 

Att ha samma möjligheter

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet.

I de flesta länder har flickor och pojkar samma möjlighet att börja i skolan. Men det är vanligare att flickor sedan hoppar av för tidigt. Och ska man läsa vidare eller hitta jobb så är hindren ofta större för flickor.
Många kvinnor i världen får inte själva bestämma hur de vill leva. När män och kvinnor har lika tillgång till utbildning, hälsovård, arbete och kan delta i beslut på lika villkor är målet om jämställdhet nått.

Mål nr5 är: Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt.

Det globala målet om jämställdhet har nio delmål, bland annat; Att ta bort diskriminering och våld mot kvinnor. Att ta bort traditioner som är skadliga för kvinnor. Att fler kvinnor ska få bestämma inom politik och ekonomi.

GlobalaMålens egen sajt finns alla delmål för Mål 5.

Regeringen tar fram en plan 2017 för Sveriges arbete med de globala målen. Där finns jämställdhet med. Men hela samhället kan vara med. Det är vanliga människor som kan se till att det blir jämställt där de är. Du och dina kompisar kan också säga ifrån när det inte är jämställt och ni kan ändra på saker.

 

För att öka jämlikhet och rättvisa i världen krävs jämställdhet. Annars hindras hälften av människorna från att bidra till att världen blir bättre.

Se filmen om Lissy och hennes kompisar från Guatemala prata om jämställdhet