Rafiki reser
Barn berättar
Lätt att läsa
Rättigheter
Barn berättarTema Återbruk
Lätt att läsapuff-rattigheter

Författar Arkiv

Kandidaterna till WCP 2018

World's Children's Prize 2017

Tre fantastiska barnrättshjältar är kandidater till årets World’s Children’s Prize (WCP2018).

WCP-programmet genomförs årligen i skolor över hela världen. Barn i Sverige deltar sida vid sida med utsatta barn, som tidigare barnsoldater och barnslavar. Programmet avslutas med en världsomröstning, Global Vote. I varje skola, i Sverige och jorden runt, hålls valdagar, med allt som hör till, från röstlängd och valurna till valobservatörer. Eleverna röstar på sina barnrättshjältar och firar sedan barnets rättigheter.

Nominerade till WCP2018
Rachel Lloyd för sin 20-åriga kamp mot barnsexhandeln i USA. Under barndomen i Storbritannien utsattes Rachel själv för psykiska och fysiska övergrepp och utnyttjades i sexindustrin.
Läs mer om Rachel på WCP’s hemsida

Gabriel Meija Montoya för sin drygt 30-åriga kamp för Colombias gatubarn, barnsoldater och barn i fängelse. Fader Gabriel har utsatts för upprepade mordförsök på grund av sitt arbete.
Läs mer om Gabriel på WCP’s hemsida

Valeriu Nicolae för sin outtröttliga kamp för de fattigaste och mest utsatta barnen i Ferentarigettot i Bukarest, Rumänien. Valeriu växte själv upp i extrem fattigdom och diskriminerades för att han är rom.
Läs mer om Valeriu på WCP’s hemsida

Kandidaterna har utsetts av en jury med barn från 15 länder.

World’s Children’s Prize
Varje år väljs tre barnrättshjältar ut till kandidater för World’s Children’s Prize för barnets rättigheter. De och deras idéer, samt barnen de kämpar för, inspirerar och engagerar miljoner unga i världen.
www.worldschildrensprize.org

Lika eller olika?

Warda har albinism, det betyder att huden saknar pigment och inte kan bli brun
Warda med sin mamma
Warda med sin mamma Secuzani
Warda hjälper till med diskningen
Warda och hennes mamma hjälps åt att diska utanför huset
Warda i skolan
Warda vill fortsätta gå i skolan och lära sig mer så att hon kan få ett bra jobb när hon blir stor

För några år sedan, under ett besök i Tanzania, träffade Rafiki en 12-årig tjej med albinism. Warda bor i Bagamoyo, en stad precis vid Indiska Oceanen. Här är det varmt, grönt och väldigt vackert.

När Warda föddes blev hennes mamma förvånad. Warda var inte brun i hyn som sina föräldrar och sin storebror, utan alldeles vit. Wardas föräldrar förstod snart att de hade fått en flicka med albinism. Det betyder att huden saknar pigment och inte kan bli brun.

Albinism finns överallt, men att leva med albinism i Afrika kan vara extra svårt. Här är solen stark. Hud som saknar pigment är också extra känslig. Därför måste Warda klä sig i täckande kläder, smörja in sig med skolskyddskräm och ofta bära solglasögon.

De flesta som har albinism har också problem med synen och är extra känsliga för starkt solljus. I skolan sitter Warda längst fram för att se vad läraren skriver på tavlan. Som liten tänkte Warda aldrig på att det var något annorlunda med henne. – Det var inte förrän jag började skolan och fick kompisar som jag kände att jag inte ser ut som alla andra. Idag gör det mig ingenting. Jag vet att jag är lika mycket värd ändå. Men det är jobbigt att alltid behöva smörja in sig och ha solglasögon, säger Warda som trivs i skolan och som allra bäst tycker om naturkunskap och matte.

När vi frågar Warda vad hon själv tycker att hon är bra på svarar hon:
– Jag är bra på att skriva berättelser. Helst skriver jag historier om olika djur, säger Warda som både har ett gott självförtroende och ett härligt, smittande leende.

I Tanzania har en del människor trott att det varit ett straff från gud om någon blivit sjuk, fötts med albinism eller med något funktionshinder. Andra trodde till och med att man kunde bli frisk från sjukdomar om man åt kroppsdelar från personer med albinism. Så tror inte många idag men många som har albinism är fortfarande rädda för att bli utsatta för misshandel eller mobbing.

Wardas föräldrar var alltid extra rädda om Warda när hon var mindre. De lämnade henne aldrig ensam bland personer som familjen inte kände väldigt väl. Det kan fortfarande hända att barn med albinism råkar illa ut, och det ville de inte skulle hända Warda.

– Kanske finns det fortfarande människor som är elaka och gör elaka saker, säger Wardas mamma Secuzani som gjort allt hon kunnat för att Warda ska känna sig trygg. Hon verkar ha lyckats för Warda är en både lugn, trygg och glad tjej som har många kompisar och trivs med livet och skolan.

Text och foto: Monica Samuelsson

Att fundera på!
Warda har en familj, ett hem, mat, kläder och hon går i skolan. Hon känner sig trygg. Vad tror du är viktigast för att man ska känna sig trygg?
Sjöhäst med bomullspinne

Mer plast än fisk

Återbruk Sjöhäst med bomullsspinne

Om mindre än 30 år kan det finnas mer plast än fisk i världens hav! Visst låter det hemskt och svårt att förstå men precis så tror vetenskapsmännen att det blir om människan fortsätter att skräpa ner naturen men plast så som vi gör idag.

Bilden ovan är tagen av fotografen Justin Hofman, i havet utanför Indonesien. I vanliga fall greppar sjöhästar tag i sjögräs för att få bättre balans när strömmen blir för stark och vågorna för kraftiga (vänster). Men när skräpet i haven ökar påverkas livet för alla – både djur och människor. Här har den lilla sjöhästen greppat tag i en bomullspinne (höger) som tillsammans med massor av annat skräp flyter i havet. Att försöka låta bli att köpa så många nya saker, att återbruka och att återvinna hjälper till att hålla ner mängden sopor och skräp.

Släng inte skräp i naturen!
Så här lång tid tar det för saker att förmultna
Tidning = 6 veckor
Platspåse = 1-20 år
Tuggummi = 20-25 år
Plastmugg = 50 år
Aluminiumburk = 200 år
PET-flaska = 450 år

Bilden utsågs till årets naturbild i en stor tävling arrangerad av Naturhistoriska museet i London.

Foto: Justin Hofman

Vannak i Kambodja återbrukar

Att delta är viktigast

Återbruk
Vannak
Chivorn bor i Kambodja
Chivorn
Phnom Penh
I Phnom Penh finns många fattiga familjer som lever på att samla material som kan återvinna . Barnen hjälper också till.
På marknaderna i Kambodja finns det mesta. Verktyg i ett hörn, kläder i ett annat och mat i ett tredje. Nya saker och second hand blandas.

Choum Reap Sour, (Hej!) säger Vannak, en kille på elva år med stort leende. Vannak bor i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Här är det ofta väldigt varmt. Till och med under regnperioderna skiner solen mycket.

Vannak går i trean. Det är ganska många barn i klassen. Eleverna har skoluniform och nästan alla barn har en vattenflaska i ryggsäcken när de går till skolan.

– Mitt favoritämne är khmer, säger Vannak. Khmer heter språket som talas i Kambodja.

– På fritiden gillar jag att spela fotboll med mina kompisar. Jag gillar att lyssna på popmusik också.

Vannak är med i en klubb där man gör många olika saker. Här får barnen dansa, leka och sporta. De lär sig också om barns rättigheter och hur man ska vara mot varandra.

– För mig är rätten att delta viktigast när vi pratar om rättigheter, säger Vannak.

– Miljön är viktig också. Jag vill att det ska vara rent och bra för hälsan att bo i mitt hus och i mitt område, fortsätter Vannak.

Det finns flera klubbar. I år har de alla haft en stor demonstration. Då berättade barnen att de tycker att miljön i staden inte är tillräckligt bra och att det är för många som skräpar ned. När barnen demonstrerade hade de skyltar som uppmanade folk att inte slänga skräp överallt. Samtidigt hade de med sig påsar så att de kunde plocka skräp längs vägen. På så sätt ville de visa alla vuxna hur man kan göra och lösa problemet med all nedskräpning.

Återbruk är ganska naturligt för Vannak. För honom handlar det inte bara om att påverka miljön så lite som möjligt. Återbruk blir också en självklarhet när han önskar sig något men saknar pengar. Då får han istället använda det han har och bygga om det. Att sätta ihop gamla saker till något nytt har barn gjort många gånger. Nu visar Vannak sin fläkt.

– Jag gjorde den av ett batteri, en liten motor och en bit frigolit. Nu kan jag svalka mig i det varma vädret, säger Vannak och visar hur den fungerar.

I klubben finns också Chivorn. Han är tolv år och gillar också fotboll. Han visar en tuta som han byggt.
– Jag tog en ölburk, en ballong, en plastflaska och ett sugrör, säger Chivorn.

Killarna går i samma klass i skolan men Chivorn tycker att matte är bästa ämnet.
– Jag gillar att äta torkad fisk, säger han.

I Phnom Penh finns många varuhus och marknader. På marknaderna kan det ibland vara svårt att veta vad som är helt nytt och vad som är återbrukat och blivit nytt igen. Ett exempel är stänkskydd. Det finns många vespor och motorcyklar i staden. De har skydd för att man inte ska bli blöt och smutsig på benen när det regnar. Skydden blir lätt repiga och färgen spricker. Då finns det alltid någon som slipar och lackar om skydden så att de blir som nya. Det är bara ett av många exempel på hur saker kan användas om och om igen.

I det varma Kambodja snurrar det många fläktar. De går sönder ibland och då vill man köpa nya. Men gallret från gamla fläktar kan bli bra grillgaller. Om man köper en ny grill är det inte så konstigt om några delar kommer från en gammal fläkt. Så kan man gå runt på marknaden och upptäcka många saker som visserligen ser nya ut men som tidigare varit något helt annat. Det pratas inte så mycket om återbruk i Kambodja men överallt ser man exempel på hur det fungerar. Gamla PET-flaskor samlas in och återvinns. Eller så blir de blomkrukor och ställs på balkonger med växter i.

Tillbaka till klubben. Det finns fler killar och tjejer som har tankar om miljö och rättigheter. Rayuth tycker att rätten till liv och överlevnad är viktigast. Rayuth tänker bli doktor. Chivorn skulle vilja bli polis. Vannak tänker också på framtiden.
– Jag vill bli lärare, säger han och startar sin fläkt och blåser på kompisarna som står runt omkring honom.

Text: Sanaray Kaing/Andreas Hallman
Foto: Sunshine Cambodia

Återbruk - Avfallstrappan

Avfallstrappan

Återbruk

Låt dina sopor minska!
I Sverige är vi ganska bra på att återvinna. Ändå slänger vi nästan 500 kilo skräp per person och år. För att det ska bli mindre sopor är det bra om vi återvinner mer men också lär oss att konsumera mindre.

1. Minimera

Om vi låter bli att köpa så många nya saker, utan klara oss längre med det som redan finns, – ja, då blir det ju i slutändan också färre sopor!

2. Återanvända

Kanske kan de kläder du nyss vuxit ur passa någon annan? Ett småsyskon eller någon kompis? Det finns också second hand-affärer som gärna tar emot saker. Kanske kan du göra om dina gamla grejer så att de kan användas på ett nytt sätt? Det kallas i så fall för återbruk!

3. Återvinna

Om en sak inte går att återanvända kan ofta materialet ändå återvinnas. Flaskor och burkar som vi pantar blir ju till nya flaskor och burkar. Batterier, däck, elektronik, förpackningar, returpapper och läkemedel kan också återvinnas.

4. Utvinna energi

Material som inte kan återvinnas ska förbrännas i ett kraftverk. På så sätt omvandlas energin till el och värme.

5. Deponera

Att deponera betyder att man slänger avfall på en soptipp. Det är det allra sämsta alternativet och den sista lösningen som vi på alla sätt ska försöka undvika.

Källa: Naturskyddsföreningen

Riset blir snacks

BILDSPEL: Riset blir snacks!

Återbruk
Riskex paketeras
Riskakor till försäljning
Så här ser risbottnar ut
Risbottnar transporteras för att säljas på marknaden

I Kambodja äter man mycket ris. När riset kokar fastnar det ofta som en kaka av ris i botten av kastrullen. I Sverige skulle nog de flesta slänga eller försöka tvätta bort det fastbrända riset. I Kambodja samlar man istället ihop risbottnarna, torkar dem och bryter dem till små kakor. Förpackade i små påsar säljs de sedan som snacks. Snacka om återbruk!

Jeansbag

Gör din egen jeansväska

Återbruk

 
 
Kassaja från Uganda
 
 
 
 
 

Jeans görs av bomull. Bomull är bra men påverkar miljön mycket eftersom det krävs mycket vatten för att odla. Ofta används också mycket farliga kemikalier för att få fram bomull.

Det finns bomull som är märkt med Fairtrade. Det mesta av den bomullen som säljs i Sverige är också ekologiskt odlad.

Här kan du läsa mer om bomull.

Ett bra sätt att använda bomull är att återanvända den. Sy ett örngott av din bästa gamla T-shirt!
Dagens tips är en väska av gamla jeans.  

Klicka här så kommer du till en pdf med en bra beskrivning.