Barn berättar
Lätt att läsa
Rättigheter
Lätt att läsapuff-rattigheter

Författar Arkiv

Det är orättvist!

Protester

I helgen var det många som gick ut och marscherade och protesterade för att uppmärksamma att så många kvinnor och bäbisar dör när de ska födas. I 50 städer i Sverige gick man tillsammans. Man bar på skyltar där det stod:
Det är fuskigt att inte alla kvinnor får komma till sjukhus när de ska föda barn.


Många kvinnor får inte komma till läkare utan föder sitt barn hemma. 800 kvinnor dör varje dag i världen i samband med graviditet. För några år sedan var det dubbelt så många så det har blivit mycket bättre men mer måste göras.

Vad kan man göra: Massor! Det handlar om pengar, utbildning och rättigheter. Bara att se till att det finns barnmorskor som hjälper till när barn föds hjälper mycket. Att unga kvinnor får veta hur kroppen fungerar. Det är oftast fattiga som dör. Att vara fattig är svårt på många sätt. Man har inte pengar till mat, sjukhus eller transporten till en doktor. Jämställdhet mellan kvinnor och män måste också bli bättre. Det är bara kvinnor som kan föda barn!

Läs Globala målen nr 1 – Avskaffa all form av fattigdom, överallt.
Läs också globala målen nr 3 – Hälsa och välbefinnande.
Se www.globalamalen.se

Läs hur man kan minska mödradödligheten med IT. Sida.se

Kolla statistik här och här.

Alfons tycker att barn ska ha en fotbollsplan

Alfons bor i Rwanda

Rafiki träffade Alfons och kompisen Emable. De går i skolan och bor med sina föräldrar i Huye som finns i södra Rwanda. Rafiki var nyfiken på om de vet något om barns rättigheter.

– Vet du något om dina rättigheter som barn? frågade Rafiki.

– Ja, att få studera, engelska är mitt bästa ämne, jobba litegrann och lyda mina föräldrar, sa Alfons.

– Att få leka och ha kläder, sa Emable.

De visste ganska lite om detta. Att gå i skolan, att leka och att ha kläder är en del av barns rättigheter. Men sedan var det lite oklart. Sedan berättade de att man kunde bli slagen i skolan. Att inte utsättas för våld är också en del av barns rättigheter.

Rwanda har skrivit på barnkonventionen. Sedan dess har man infört gratis skola och många andra saker för barns bästa. Men det finns mer att göra.

Alfons sa att han ville bli president. Och vad ska han göra då?

-Då skulle jag bygga ett hus till mina föräldrar och bygga en fotbollsplan till alla barn.

Barns rätt till inflytande och till att ha platser att leka på är viktigt tycker Rafiki!

Rwanda är ett bergigt land med tropiskt klimat. Det är väldigt mycket människor på en liten yta. I Rwanda bor mer än tio miljoner människor och ytan är nästan så stor som Småland. De flesta bor på landet.

Vill du veta mer om Rwanda kan du hitta lite fakta på Globalis. Vet du mer än Alfons om barns rättigheter? Läs på så att du vet.

Foto: Agneta Almqvist

Rachel Lloyd

Rachel Lloyd är årets barnrättshjälte

Rachel Lloyd

Rachel Lloyd har utsetts till årets barnrättshjälte – framröstad av barn över hela världen. Priset som ofta kallas “barnens nobelpris”, delas ut av den svenska stiftelsen World’s Children’s Prize foundation (WCP).

Rachel Lloyd får utmärkelsen för sin 20-åriga kamp mot barnsexhandeln i USA. Under barndomen i Storbritannien utsattes Rachel själv för psykiska och fysiska övergrepp och utnyttjades i sexindustrin. Hon mottog priset från drottning Silvia.
Läs mer om Rachel på WCP’s hemsida

Rachel Lloyd får prissumman 350 000 kronor. De två övriga nominerade får hederspris och en summa på 175 000 kronor vardera. Pengarna ska användas i arbetet för barn.

WCP-programmet genomförs årligen i skolor över hela världen. Barn i Sverige deltar sida vid sida med utsatta barn, som tidigare barnsoldater och barnslavar. Programmet avslutas med en världsomröstning, Global Vote. I varje skola, i Sverige och jorden runt, hålls valdagar, med allt som hör till, från röstlängd och valurna till valobservatörer. Eleverna röstar på sina barnrättshjältar och firar sedan barnets rättigheter.

Övriga nominerade till WCP2018
Gabriel Meija Montoya för sin drygt 30-åriga kamp för Colombias gatubarn, barnsoldater och barn i fängelse. Fader Gabriel har utsatts för upprepade mordförsök på grund av sitt arbete.

Valeriu Nicolae för sin outtröttliga kamp för de fattigaste och mest utsatta barnen i Ferentarigettot i Bukarest, Rumänien. Valeriu växte själv upp i extrem fattigdom och diskriminerades för att han är rom.

Kandidaterna utsågs av en jury med barn från 15 länder.

World’s Children’s Prize
Varje år väljs tre barnrättshjältar ut till kandidater för World’s Children’s Prize för barnets rättigheter. De och deras idéer, samt barnen de kämpar för, inspirerar och engagerar miljoner unga i världen.
www.worldschildrensprize.org

Några tidigare vinnare är Malala Yousafzai och Sydafrikas tidigare president Nelson Mandela.

Foto: World´s Children´s Prize

Nice och Alice

Nice och Alices bästa böcker

Tema Vad läser barnNice och Alice

Alla artiklar på temat Vad barn läser

Alice och Nice bor i Tanzania, på Kilimanjaros sluttning. I deras hem finns mest skolböcker. På biblioteket finns det inte så många böcker att alla kan låna hem. Böckerna som Alice och Nice lånar, läser de på skolan. De läser deckare, böcker om vardagsliv och faktaböcker. De brukar läsa ett par timmar varje vecka.

I deras skola finns det ett rum som är bibliotek. Där finns det både berättelseböcker och faktaböcker. Många ungdomar i Tanzania tycker mer om att titta på TV än att läsa. Alice och Nice berättar att de gärna ser kärleksfilmer på TV. Nice berättar om två av hennes favoritböcker. Den ena heter ”Passera som en skugga”. Boken handlar om en familj där alla får hiv och den slutar med att alla i familjen dör.
– Jag gillar den boken för att jag lär mig saker samtidigt som den är underhållande, säger Nice.

En annan bok som Nice gillar heter ”Bonden Mabal”. Den handlar om en bonde som är lat och inte vill jobba men som ändå vill ha en stor skörd. Boken slutar med att han inte lyckas.

Alice berättar att en av hennes favoritböcker handlar om en tjej som heter Rehma. Hon jobbar i ett hem som hushållerska. En annan bok handlar om Howa, en kvinna som är busschaufför. Hon kör buss trots att hennes man inte tycker om det. När mannen inser att hon får lön för sitt arbete slutar han att klaga.
– Jag tycker om boken för att den visar för läsarna att även kvinnor kan köra buss, berättar Alice.

Text och foto: Teresia Hördegård

Somai för sagorna vidare

Tema Vad läser barn
Somai för sagorna vidare
 
Somai för sagorna vidare
 

Alla artiklar på temat Vad barn läser

Hos Rshi, som är en folkgrupp i Laos, har de aldrig skrivit ner sina berättelser. Förr var det ingen som kunde läsa eller skriva. Sagorna fördes vidare muntligt. Några lärde sig dem utantill vid elden och kunde sedan berätta dem vidare för nästa generation.

Somai och hans vänner lyssnar till berättelserna och skriver ner dem. De ritar sagodjur och olika händelser ur berättelserna. Sedan går de tillbaka till de äldre i byarna och visar dem. Då kan de säga om de känner igen berättelserna eller om något ska ändras. De filmar sagoberättare också. Då kan andra komma ihåg fler berättelser. När det är färdigt får skolorna fler sagor och berättelser som handlar om det egna folket. Det ger barnen tillgång till sin egen kultur och historia.

Text och foto: Andreas Hallman

Vad läser barn i Laos?

Tema Vad läser barn
Vad läser barn i Laos?

Vad läser barn i Laos?

Alla artiklar på temat Vad barn läser

I Laos talar de flesta lao. Det är också språket som används i skolan. Många talar andra språk. I norra Laos finns flera urfolk som sent har fått tillgång till utbildning. De flesta föräldrar kan inte läsa. Barnen berättar att deras föräldrar har gått mellan ett och tre år i skolan.

I skolan, från vilken man har utsikt över hela dalen, har femmorna biologi. De lär sig om hjärnan. När de ska läsa saknar flera barn sina böcker. De är hemma. Barnen har inte mycket böcker utan läser mest i skolböckerna.
– Jag tycker matte är bäst, säger Hom som är elva år och har en lillasyster. Hemma brukar jag läsa i mina skolböcker.
– Jag läser serier, säger Kaman, 10 år. Och jag har en lillebror. Jag bor på andra sidan floden. I skolan är biologi bäst.

Hom och Kaman gillar båda ”bambuboll” på rasten. Det är som att spela volleyboll men man använder fötterna istället för händerna.

Text och foto: Andreas Hallman

Att läsa är det bästa Beatrice vet

Tema Vad läser barn
Beatrice i Moldavien
På bordet ligger en vit, vacker duk med spets. Beatrice har omsorgsfullt lagt böckerna i den ordning hon ska göra hemuppgifterna.
Den viktigaste boken ligger överst i högen.
Beatrice i Moldavien
Beatrice favoritbok är Historier och minnen.
– Den beskriver hur det är att vara barn på ett sätt som både barn och vuxna förstår. Den blir aldrig omodern, säger Beatrice.
Beatrice i Moldavien
Beatrice favoritbok är Historier och minnen.
Beatrice i Moldavien
Beatrice måste bli klar med sina uppgifter innan middagen ska serveras. Då blir skrivbordet ett middagsbord som hela familjen fyller med mat.

Alla artiklar på temat Vad barn läser

Beatrice och hennes familj bor i Moldavien, ett litet och fattigt land i östra Europa. Där saknar många arbete. Därför flyttar många utomlands när de har blivit vuxna, så att de kan tjäna pengar och försörja sina familjer. Båda Beatrices föräldrar har jobb; mamma Tatiana är kock i ett storkök i byn och pappa Ghenadie är lärare i historia. Beatrice själv vet inte riktigt vad hon vill jobba med när hon blir äldre, men en sak är hon säker på:
– Jag vill bara vara lycklig och få göra det jag blir lycklig av.

Beatrice går i årskurs fem tillsammans med ett tjugotal andra barn. Favoritämnet är franska och i dag har hon fått läxa av sin lärare. Hon tar den översta boken i högen och börjar med att fylla i rätt franskaord i rätt mening. Moster Ludmila kommer in med en skrivbordslampa som hon sätter på bordet.
– Tack, säger Beatrice snabbt och tänder lampan innan hon fortsätter arbeta med läxan.

Det är en stor familj och de umgås väldigt nära varandra. Morföräldrarna bor också i huset, vilket är vanligt i Moldavien.

I Razeni bor ungefär 7000 människor. Här finns en stor affär som bland annat säljer mat, kökstillbehör och kläder. De flesta familjer i byn odlar egna grönsaker på gården. Det är också vanligt att ha höns, ankor och grisar som ger både kött och ägg. Barnen får tidigt lära sig att hjälpa till med att skörda, plantera och ge djuren mat. När Beatrice inte är i skolan eller hjälper till hemma tycker hon om att umgås med sina vänner.
– På sommaren träffas vi i parken och läser böcker tillsammans, säger Beatrice.
Att läsa är bland det bästa hon vet. Ofta är det en i gruppen som läser högt medan de andra lyssnar. Sedan pratar de om berättelsen de nyss hört. Barnen har också med sig picknick som de dukar upp i gräset. Ibland får de med sig lite marshmallows och då njuter de lite extra, det är nämligen favoritgodiset.

Plötsligt kommer mormor in i rummet med tallrikar och bestick i händerna. Beatrice slår igen sin bok. Mormor säger till henne på rumänska* att det är dags städa för att maten är färdig. Strax efter kommer mamma Tatiana med en stor salladsskål. På ett fat finns den traditionella maträtten mamaliga, en gul majsgröt som till utseendet påminner om extra fast potatismos.

Moster Ludmilla och pappa Ghenadie kommer med extra stolar så att alla får plats runt bordet. Mormor springer snabbt ut för att hämta en stor glasburk med egengjord körsbärssaft till barnen. Medan Beatrice och de andra sätter sig till bords, serverar mormor drickan i små glas av kristall. Dessa höjer de sedan och brister ut i ett gemensamt noroc, som betyder skål på rumänska. Sedan tar de för sig av maten. Fläskkött, potatis- och kålpaj, kycklingsoppa, friterad fisk och kokta bönor är bara några av godsakerna som läggs på tallriken.

Ute har det blivit mörkt och Beatrice börjar bli trött efter en lång dag av skola och hemuppgifter. Snart är det dags att sova. Klockan börjar bli mycket och i morgon väntar en ny dag i Razeni.