Barn berättar
Lätt att läsa
Rättigheter
Lätt att läsapuff-rattigheter

Författar Arkiv

Alla kan vara kompisar!

Andrei och Marten från Estland

Andrei och Marten har varit kompisar sedan de gick i förskolan. De bor på samma gata i det lilla samhället Lihula i Estland och nu går de i femte klass. De tycker att det är viktigt att vara sjyst mot andra. Man kan faktiskt vara kompis med alla!

Andrei och Marten ses ofta. I skolan sitter de bredvid varandra och pratar mycket, alldeles för mycket, tycker läraren. De gillar att göra olika saker. Marten spelar fotboll och bordtennis. Han gillar att spela gitarr också, men han kan inte så mycket ännu.

Andrei tycker om musik. Han vill bli artist och får extra lektioner i solosång i skolan. Han spelar lite flöjt och piano.
– En del tycker att jag liknar en känd estnisk sångare. Jag vill bli lika bra som honom, säger Andrei.

Vi hälsar på pojkarna i skolan när de har matematik. Först får de lyssna när läraren förklarar, sedan får de jobba själva. Det viskas lite, men är ganska tyst i klassrummet. Plötsligt säger läraren att det är dags för ”avslappningsgympa”. Alla ställer sig upp och sträcker på sig och slappnar sedan av genom att sätta sig på huk. Det är ett bra sätt att få igång ”tänket”.

I slutet av lektionen får Marten gå fram och lösa ett tal på tavlan. Det är alltid pirrigt att gå fram inför klassen.
– I vår klass är de flesta kompisar. Ibland är det någon som är utanför, säger Marten.
Han förklarar att när han känner sig utanför kan han greja med sin telefon. Då tänker Marten inte på det som är runt omkring. För den som är blyg är mobilen bra att kolla i – fast då gör man själv så att man hamnar utanför.
– Det är bra att berätta för läraren när det händer något, säger Andrei, som brukar undvika bråk.
– Ibland är inte läraren där och då försöker vi reda ut det själva. Det är viktigt att vara sjyst. Man kan faktiskt vara kompis med alla!

Marten och Andrei berättar att de inte är tillsammans jämt. De har andra vänner också.
– Vi är kompisar ändå. När vi ses brukar vi spela dator eller bara sitta och prata.
På lov eller helger åker pojkarna och fiskar ibland. De bor bara ett par mil från havet, så det går snabbt att åka dit. Marten och Andrei pekar och retas med varandra och båda två säger:
– Han får bara små fiskar, det är jag som får de stora.
Sedan kommer de överens om hur det är – båda får de stora fiskarna.

Vad är vänskap?
Att ha vänner är viktigt. Att vara en vän är ännu viktigare. Tänk att ha vänner som man kan ha roligt tillsammans med och som man kan lita på. De flesta vill vara en bra vän, men ibland är det svårt. Varför är det så, kan man undra?

Hur är en bra vän?
Så här tycker några 10-åringar som Rafiki träffat:

Säger snälla saker
Hjälpsam
Låter fler vara med
En bra kompis
Säger hej
Säger förlåt
Pratar inte ”bakom ryggen”
Uppmuntrar andra
Generös
Pålitlig

Fairphone är en mer rättvis mobil

Metall som skapar bråk

Fairphone är en mer rättvis mobil

I din mobil, och i mycket annan elektronik som du använder, finns en metall som heter Coltan. Den sitter som en droppe på kretskortet. Metallen är inte farlig i sig men eftersom den är dyr har den skapat konflikter i landet Kongo-Kinshasa. Här finns 80% av världens coltantillgångar.

För att få fram coltan gräver man i marken. Det hotar regnskogen och vattnet förorenas. Det är inte bara att träden huggs ner. Djur som bergsgorillor och andra arter påverkas av att vi vill ha material till vår teknik. De som jobbar med att gräva fram coltan har oftast inte så bra arbetsförhållanden.

Det är svårt att veta var mineralerna i ens mobil kommer ifrån. Men lämna in gamla telefoner till återvinning. För att vara med och påverka kan du också fråga efter ”schyssta” telefoner nästa gång du ska byta!

En lite mer rättvis mobil
Fairphone är en snällare, mer rättvis, mobil. Den är byggd för att hålla länge och delarna går att byta ut. Telefonen är tillverkad av mineraler från gruvor i länder där det inte är krig. De som arbetar för företaget har bättre villkor än i många andra fabriker.

Gör en solfångare – och stek köttbullar

Det är tack vare solenergi som det finns liv på jorden. Utan värme från solen skulle jorden vara en kall plats.

Fråga efter en billykta på en bilverkstad eller bilskrot. Ta bort glas, plast och lampor.

Du behöver endast reflektorn eller själva parabolen. Se bilden.

Trä en köttbulle på en grillpinne.

Sätt köttbullen i hålet där glödlampan har suttit.

Stek köttbullarna i solen.

 

 

 

Fakta:

När solens strålar träffar en yta reflekteras de delvis och en del tas även upp av ytan. Där omvandlas den till värme. Strålningen och ytan påverkar hur mycket som reflekteras eller tas upp av ytan. En ljus och blank yta reflekterar mer än en mörk, matt yta. Bäst reflekterar en speglande yta, som kupan i billyktan.

Optik, strålning, reflektor och konkav är ord som man kan använda när man förklarar detta.

 

 

Rafiki jämförde köttbullarna som värmdes upp av en reflektor och de som värmdes upp genom att ligga på en tallrik. När det hade gått 15 minuter var köttbullarna i reflektorn varma och köttbullarna på tallriken kalla. Vad får du för resultat?

Undrar om det är skillnad mitt på dagen på sommaren eller på vintern?
Och om man lägger köttbullar på en platt spegel istället för på en tallrik.

Glöm inte att äta köttbullarna!

 

 

 

Mercy lever sladdlöst

Hemma hos Mercy, som bor på landet i Malawi, finns inga sladdar. Nej, de har faktiskt ingen el alls.
Många av alla de saker vi använder varje dag behöver elektricitet. Till många byar i Malawi har elen ännu inte kommit.

 

Mercy är 10 år och går i klass 3

Mercy stiger upp klockan fem på morgonen. Då går hon med sin mamma och de andra kvinnorna i byn för att hämta vatten

för dagen. När de kommer tillbaka hjälper Mercy sin mamma med att göra upp eld och laga frukost till hela familjen.
Förutom Mercys mamma, pappa och syskon bor också barnens farmor och farfar här.
Frukosten består av majsgröt. Har de tur finns det lite socker att strö på gröten.

 

 

Sedan är det dags att gå till skolan.
Tillsammans med sina fyra syskon går Mercy den långa vägen till skolan.
På vägen träffar hon sina kompisar. Ibland har de chans att leka lite innan skolan börjar. I Mercys klassrum sitter barnen på golvet. Det tycker Mercy är helt okej.

– Vi är uppe och sjunger och dansar så mycket att bord och stolar bara skulle vara i vägen, säger hon med ett skratt.

Barnen samlas för att hämta vatten vid skolans brunn.

När resurserna är små använder lärarna mycket sång och musik som redskap för att lära barnen olika saker. Mercy och hennes skolkamrater tycker det är ett bra sätt att lära sig på och för dem känns det helt naturligt.  Sång och dans är en stor del av barnens vardag här i Malawi.

På lunchrasten hoppar Mercy gärna twist med sina kompisar. Rasten är, tycker hon, den allra bästa tiden på skoldagen men Mercy gillar lektionerna också. Hon tycker att det är viktigt att få lära sig läsa, skriva och räkna.

 

– Det är inte alla som kan eller får gå i skolan här, därför är jag väldigt glad att jag kan göra det. Jag vill bli lärare själv en dag så att jag kan lära ut till andra barn det som jag själv har lärt mig, säger hon.

 

 

 

Efter skolan går Mercy och hennes syskon hem. Där får hon hjälpa sin mamma med tvätten. Utan tvättmaskin är detta något de får göra varje dag. Det är ett tungt och tråkigt arbete, tycker Mercy men hon vet att ju snabbare arbetet blir gjort, desto snabbare kan de börja laga mat. Så här dags är Mercy riktigt hungrig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Middagen är alltid något som Mercy och hennes familj ser fram emot. Maten lagar och äter de tillsammans.
Kvinnorna i familjen hjälps åt med ”nsiman”. Det är Malawis nationalrätt och är en tjock gröt gjord på majsmjöl. Den äts tillsammans med olika grönsaker.

Vid speciella tillfällen lagar familjen kött till nsiman. Under tiden de lagar maten sjunger Mercys mamma tillsammans med de andra och alla blir på glatt humör. När maten är klar väntar Mercy och hennes syskon och kusiner ivrigt. De vuxna får alltid ta mat först.

Familjen lagar mat över öppen eld.

 

Mercys liv är långt ifrån Snapchat och internet. Hon lever som många levde förr i tiden i Sverige utan el och vattenkran i huset.

När elen kommer till Mercys by kan många arbetsuppgifter bli enklare.
Med elektricitet i huset kan man ha maskiner som gör mycket av det tunga och tidskrävande jobbet och då går det också att ladda mobiltelefoner.

Text och Foto: Sabina Boije af Gennäs
Globala målen 9

GLOBALA MÅLEN NR 9: Hållbar industri


Målet är att öka industrin, även i fattiga länder, så att fler får arbete.
Industrin ska utvecklas med miljövänliga tekniker så att människor mår bra.
Målet vill ge möjlighet till teknikutveckling och forskning och nya uppfinningar.

Vägar, elnät och internet kan med ett annat gemensamt ord kallas för infrastruktur.
Om infrastrukturen är bra och hållbar så är det bra för ekonomin och för att människor ska få det bättre.

Att det ska vara hållbart betyder att det inte ska skada miljö eller människor – varken nu eller i framtiden.

Mål nio har flera delmål som ska nås fram till år 2030. Extra mycket ska det satsas på fattiga länder.
Men delmålen handlar också om att se till att den infrastruktur och industri som redan finns i alla länder förbättras.
Sverige har en hel del att jobba med.

Ett delmål handlar om att öka tillgången till informationsteknik och att jobba för att alla människor på jorden ska ha tillgång till internet senast år 2020.

 😉  Innovationer betyder ungefär samma sak som ”uppfinningar” eller ”att tänka nytt”.

Vad betyder mobilen för dig?


Vad betyder mobilen för dig?

Hiadi är 15 år och bor på ön Zanzibar utanför Tanzanias kust.
Hiadi har slutat skolan för att jobba och försöka tjäna pengar. För att ha råd att köpa en mobil letade han snäckor på stranden och sålde till turister.

– Det var en dröm som gick i uppfyllelse. Nu använder jag mobilen till allt hela tiden. Jag har ett abonnemang så att jag kan surfa, spela musik, ta bilder, chatta på WhatsApp, räkna pengar, skicka sms och ringa.

– Jag kollar på det jag är intresserad av. Vet inte vad jag skulle må dåligt av. Det är väl som i verkligheten. Att man får säga bra saker, hjälpa andra och prata.

 

Selver, 10 år, Arlöv

– Jag använder mobilen max två timmar om dagen till Youtube, Instagram och spel.

Har du varit med om något obehagligt på nätet?

– Nej, det har jag inte.

Hur ska man vara mot varandra på nätet?

– Man ska inte skriva dumma saker och bara lägga ut snälla bilder, inga äckliga bilder eller smygfoton. Om man är kaxig får man det tillbaka.

Känner du dina följare i sociala medier?

– Jag har bara tre okända följare på Instagram. Om man har ett privat konto måste man först godkänna alla som vill följa en. Och man ska fråga sina föräldrar vilka appar man får ladda ner.

 

Lanka, 11 år, bor i Kajiado East i Kenya.

– Jag har aldrig använt någon dator men ibland, inte så ofta, får jag låna mina föräldrars telefon. Då ringer jag någon.

Var schysst!

Med ett enda klick kan du hitta rolig underhållning, skapa nya kontakter eller lyssna på nyheter. Allt är så lättillgängligt. Men med ett enda klick kan du också läsa saker som inte är bra för dig eller såra någon annan. Det kan vara lätt att gömma sig bakom en skärm om ingen vet vem du är.

I Sverige har vi yttrandefrihet på internet men man måste respektera andra. Man ska alltid fråga innan man lägger ut en bild på någon annan.

Kom ihåg att vara schysst på nätet. Det ska vara bra för dig men också för andra!

På hemväg från kvarnen

På hemväg från kvarnen

Ariet bor i Malawi. Hon har just varit och malt majs i byns kvarn. Mjölet bär hon nu i säcken på huvudet. Nu ringer hon familjen för att berätta att hon är på hemväg.

Foto: Åsa Dahlgren